Värt att veta
Korta fakta om honung
Bina hämtar nektar från blommorna. Den omvandlas till honung i bikupan. För att få ihop nektar till ett halvt kilo honung måste bina göra tre till fyra miljoner blombesök. Det motsvarar en flygsträcka på två varv runt jorden. Den som vet det förstår varifrån talesättet ”flitig som ett bi” kommer.
Honungens färg beror på vilka blommor bina besökt. Ljung ger mörk honung med kraftig smak medan raps och maskros ger ljus honung. Lindblomshonung blir svagt grönskimrande. Ett bi lever i drygt en till sex månader beroende på årstiden. I början arbetar det inne i kupan, men blir så småningom samlarbi och slutar sina dagar på någon blomsteräng, när vingarna är så utslitna att biet inte längre orkar flyga hem.
Honung har i tusentals år använts som livsmedel och läkemedel.
Allt du kan göra med honung
Honung är både nyttigt och gott. Du kan ha den till att:
Bre på mackan
Ta i ditt te
Lägga på gröten
Lindra förkylning och hosta
Läka småsår
Baka bröd
Använda i matlagning och grillning
Njuta skedvis
Ge bort i present
Honung – En söt svensk historia
Honungen används naturell som sötningsmedel, smakförhöjare i matlagning och till massor annat där man söker den välgörande goda aromen.
Bina har emellertid sin största betydelse på ett helt annat plan än som honungsproducenter. De svarar för flygtransporten av pollen från den ena blomman till den andra. En transport utan vilken vilda och odlade växter i allmänhet inte kan utveckla frukter och frön.
Binas arbete som trädgårdsmästare är viktigt för det svenska växtriket – och den svenska ekonomin. Den mängd frukter och frön som utvecklas tack vare bis blombesök går inte att värdesätta i kronor och ören. En om möjligt ännu större betydelse har bina som trädgårdsarbetare i den vilda vegetationen.
Det kan vara bra att känna till innan du nästa gång viftar irriterat när ett bi kommer flygande.